Tre aktuella publiceringsbeslut – rätt eller fel?

Några aktuella publiceringsbeslut som man kan fundera kring:
   LÄKARNA
   Jag har fått två arga mejl om namngivningen av två personer i artiklarna om ”Sveriges värsta läkare” i söndags. Publiceringen omfattande bland annat uppgifter om ett stort antal HSAN-fall.
   Dessa var anonyma, men vi pekade ut två läkare med namn och bild: en man som dömts för grov våldtäkt i tjänsten och en man som gav vitaminer till en cancersjuk. Båda förlorade sina läkarlegitimationer, och fick se namn och bild i Expressen.
   Kritiken handlade om att det var fel av oss att identifiera dem, men här tyckte jag faktiskt att allmänintresset övervägde.
   Rätt eller fel?
   KOMMUNALRÅDET
   I går fick jag frågan om vi skulle namnge det kommunalråd som ertappats med att än en gång vara berusad i fel sammanhang. Denna gång på ett politiskt möte. TV4 namngav honom och körde bild, men jag sa nej.
   Vi hade inte tillräckligt med egna uppgifter, vi har skrivit om mannen i samma sammanhang tidigare, politikern i fråga hade inte förtroendeuppdrag som motiverade en namngivning i Expressen vid detta tillfälle. Ansåg jag.
   Rätt eller fel?
   MORDET I DANMARK
   Caroline, 13, slogs ihjäl av sin pappa med en skiftnyckel efter ett gräl hemma. En mycket tragisk historia. Dansk media namngav de inblandade och redan på tisdagseftermiddagen sa jag att Expressen.se kunde visa namn och bild på henne.
   Pappan avstod vi från att identifiera på nätet och i tidningen. Aftonbladet valde att ha bild på honom också, och det går att argumentera väl för ett sånt beslut: gärningsmannen är förstås känd för anhöriga och vänner, han har erkänt, han lider knappast någon extra publicistisk skada av att identifieras också i svensk media… och så vidare.
   Mitt nej baserades på att det finns en lillebror som grälet påstås ha handlat om, och att han kanske inte behöver kunna googla fram sin pappa också på Expressens sajt. Eller se honom i vår tidning.
   Kanske är det ett irrelevant hänsynstagande givet övriga mediers publiceringsbeslut, men i så fall ett bra exempel på att redaktionerna resonerar olika och att det sällan finns ett givet svar när man får fråga om hur mycket vi ska berätta.
   Rätt eller fel?

4 svar till “Tre aktuella publiceringsbeslut – rätt eller fel?

  1. Visa bild och namn”Don’t do the crime if you can’t do the time”. Det ar alldeles for mesigt i svensk media dar man hellre haller brottslingarna bakom ryggen istellet for offren. Manga brott skulle ocksa kunna losas om media visade bilder pa brottslingarna. Men, har skyller man pa olika saker, bedrovligt svammel anser jag…………………….Om jag hade begatt nagot brott sa far jag skylla mig sjelv om bild och namn kommer ut i tidningen…………………Men det finns de som sager att oskyldiga kan pekas ut. Ja, detta sker redan nu sa vad ar skillnaden? Den enda skillnaden ar att journalisterna far lite storre krav pa sig. Detta steller ocksa storre krav pa polisen. Med andra ord, bettre for hela det svenska samhellet…………………….Man kan lasa varje dag hur brottslingarn tar over mer och mer i Sverige samtidigt som media fortsetter sitt svammel om att skydda dessa brottslingar. Namn och bild skulle gora mycket nytta. De som inte gillar detta ar oftast inte helt rumsrena sjelva.

  2. Det finns ett klart trovärdighetsproblem…i att informationsåldern med web 2.0 ger utrymme för snabbare publiceringar av namn i dessa och många andra fall, främst i kriminaljournalistiska situationer. Stundtals kan det bli löjeväckande när de ”enda” som inte gått ut med namnet på exempelvis ”Kändisen som greps av narkotikaspan med knark i fickan” är gammelpressen. Trovärdighetsproblemet är då inte att tidningarna inte upprätthåller en god och hög integritet gentemot sitt förvärv och läsarna, utan det faktum att man försöker dölja identiteter som redan är publicerade på mindre, konkurrerande webmedier och på dussintals webforum och bloggar. Läsarna tappar helt enkelt intresset för det nya i tidningen, eftersom det ”nya” och ”spännande” finns på annat håll – på allt från Flashback till blogosfären…

  3. LynchmentalitetDen ene läkaren är frihetsberövad sedan länge. På vilket sätt kräver allmänintressest att hans namn och bild publiceras, Thomas Mattsson?
    Den andre läkaren är uppenbarligen inte vid sina sinnens fulla bruk – bokstavligt talat. Det skulle inte förvåna mig om en paragraf sju-undersökning visade att han led av en psykisk störning. Är det Expressens policy att hänga ut psyksjuka? Och även om mannen inte är sjuk i lagens mening, på vilket sätt kräver allmänintresset att vitamindoktorns namn och bild publiceras?
    Jag tycker det stinker lynchmentalitet över dina publicerinsgbeslut, inte ”ett oavvisligt allmänintresse”.

  4. Dömd på förhandAtt sätta en bild på läkaren Erik Enby bredvid en man som blivit dömd för något så grovt som våldtäkt – och på förstasidan dessutom under orden ‘droger’, ‘slarv’, ‘våldsbrott’, ”Sveriges värsta läkare” ger bilden av E.E som kriminell och att han skulle ha blivit dömd för något inom samma ”viktklass”. E.E. har blivit dömd för att han har använt sig av alternativ behandling – PUNKT. Detta anses över huvud taget inte vara legitimt enligt socialstyrelsen eftersom man anser att alternativ medicin inte är vetenskapligt eller beprövat. Just nu pågår en väldigt viktig debatt (- om än eller inte någonsin i media -) kring detta begrepp och hur det används (orätt – därav debatten) i Sverige. – E.E. är inte heller dömd för att ha orsakat patientens död. Att E.E. skulle ha fördröjt patientens operation stämmer inte. E.E. förordar dessutom operationer för att avlägsna tumörer när det anses vara farligt för patienten att avstå då tumören exempelvis trycker på ett organ. Att E.E. sedan anser att en operation inte tar bort cancersjukdomen är en helt annan sak. -En tumör är endast ett symptom på cancer, inte ”hela cancern i sig”. Att (rätt) vitaminer och mineraler är cancerhämmande är inget nytt – även om det uppenbarligen (?) är det för Expressen. Till exempel skrev Aftonbladet för ett tag sen ”C-vitamin det nya cancervapnet”. Att patienter som har gått till E.E. för behandling har tillfrisknat från cancer nämns självfallet inte. Om forskningsresultat och teorier som Erik Enbys:s kom fram i pressen skulle det vara i allmänhetens intresse, dock inte helt och hållet medicinbolagens, men istället upprepas samma story och bild av Erik gång på gång. Det finns lite utrymme, men mycket att tillägga. Frågan är om ”utrymmet” finns i pressen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s